Heja mig

Snart åker jag ner till mitt hjärta i Grums. Längtar min flicka såååå. Eder poet är kär, så kär att han bara svävar över världen. Det är vår, och när det är vår blir det lätt att man blir depprimerad. Men jag har passerat det nu, är bara glad och förstummad att finnas till, kommer bli deppig igen men inte nu. Ska bara äta och drapera mig i svart, sen åker jag. I helgen kommer ni som vill kunna heja på mig på Boråsopen. Jag ska tävla i poesi, ska bli spännande. En riktig jävla utmaning och jag är fan lite nervös….snart kommer ni kunna njuta av min hemsida http://www.ismaelataria.se/ Den är under konstruktion just i detta nu. Kommer till en dator nära er om en, två månader. Jag har många läsningar på gång, kolla in datum på myspace.com/ismaelataria. Ny scenshow, ny bok, skiva, film är på gång. Det bubblar i mitt bröst och mitt i allt detta är jag kär också. MMMM, så fint…Jag har varit lite dålig på bloggandet ett tag men jag ska ta upp tråden igen. Lovar….

Kärlek till er alla…

Annonser

om självdistans

Ibland är det så himmelskt gött med människor som saknar självdistans. Kolla in det här klippet och njut av en helt underbar kille!! Vad vore världen utan de här färgklickarna. Verkligheten är alltid bättre och roligare än dikten!

en drog

idag fick jag ett brev om återföreningsfest av min högstadieklass…. Det finns en eld inom oss alla, en hävstång till en enkel förståelse. En snårig väg ut ur våra tvivels mörka skogar, dock en stig som kanske synes klar men som leder oss ännu mer vilsna om vi inte är försiktiga. En drog, lätt att använda. En villfarelse under namnet nostalgi. Vi fastnar ständigt bakåt i tiden. Det är som om vi fått en massa chanser men vägrat ta dem, anpassat oss och kan bara känna riktig lycka genom att se bakåt. Minnas sånt vi vill minnas utan det mörka och tro att allt var bättre förr. Förminska dom vi är nu och liksom sluta leva på nått sätt. Eller så blir det jätte trevligt och helt magiskt, kanske bara är jag som är som jag är men det kvittar, jag tänker inte gå ändå….

Några ord till dig….

Igår somnade jag in med ett leende på läpparna,

ett leende

lenande

för att du satt det där

Jag längtar dig

mer och mer

för varje minut som går

Du är innanför

och utanför

genom varje por

uppfylld

som ett sommarregn

Jag är alltigenom

rakt på

ditt största fan

Inuti mig

i mitt runda rum

med sammetsdraperier

och tusen speglar

har jag satt upp

affischer på dig

Jag är rätt upp

och hos dig

I din hand hopkurad

och din

att värma till solen

stiger åter,

då dina däck rullar

upp till mig….

världspoesidagen

Idag är det världspoesidagen. Hur många vet om det? Jag kommer idag dela ut små dikthäften till alla jag känner. Det är delar ur Värmlands författarsällskap som kläckt idén och tagit fram häftet där jag medverkar med en dikt. Den kommer idag delas ut runtom i Värmland. Kul grej! Unesco instiftade Världspoesidagen 1999 med syfte att bland annat främja den muntliga traditionen. Grattis poesin!!!

Thåström 50!

Idag fyller Thåström 50 år. En man som betytt mycket för mig, liksom han som är en av dem som fick mig att börja skriva. Marcus Birro, Dylan Thomas, Lars Winnerbäck, Bruno K. Öijer, Stefan Sundström, Tomas Tranströmer, Klas Östergren, Sture Dahlström, och lite Strindberg fick mig börja med det jag håller på med men mest är det Thåström som är den skyldiga. Jag är inte ensam om det här, typ alla manliga poeter som gör det dom gör på liknande sätt som jag gör det på, har Thåström varit med och inspirerat. Det är mäktigt att en man kan ha den genomslagskraften. Imperiet, Ebba Grön, PLP eller solo (mest Imperiet för mig). Tack till honom och tack till er alla, jag gillar den ni gjorde mig till. Grattis!

Erotisk Politik är den bästa Thåström låten, kolla upp den. Thåström skrev den för mig. BARA FÖR MIG!!!!

Vid bröstet en bro

Idag har jag tagit upp tråden till min diktsamling om medberoende. Känns skönt. Tillbaks på spåret igen. Ibland måste vi sätta lodet, bege oss ner på djupet. Vi människor är innerst inne stämda i samma tonart. Vi är inte mörka eller ljusa. Vi är inombords bara gråa. Vi är längst inne fyllda av så mycket mer än vi någonsin vågar tro och det är detta vi måste börja våga att ta del av. Våga se. Våga fira ner ankaret i varandra och stanna till. Vi är värda allt ljus inom våra stora grottor. Våra sorger är så vackra mitt i sin svärta, så värda att plockas fram. Skäms inte för att vara människa som Tranströmer skrev. Gå stolt genom livet och plocka ram allt om du så vill. Det finns inge sorligare än när människor döljer sorger för att de skäms för dem. Allt är tillåtet att prata om, det är endast du själv som lägger banden. Endast du själv som kan klippa snöret som håller nere ditt sinne. Du själv är alltid sista anhalten…

 

Idag lyssnar jag på Anna Ternheim. Det var länge sen, men jag är inte kär i henne längre jag är kär i någon annan nu;) och det är hon, bara hon som rockar min värld….