Textskrivande

Idag är måndag och terapidagar. Brukar ta måndagar till arbete på nya boken, det är ungefär det enda jag orkar med. Att skriva ur mig.

Sitter och skriver om en gammal text som heter novemberpakt. Brukade köra den live förr. En trasig kärlekstext. Den är fin på sitt sätt, sådär härligt hjärtskärande som man skrev då man var runt tjugotre. Den är redan publicerad lite här och där. Fick mycket lovord för den, många har önskat den framför scenkanten. Jag vill ha med den i nya boken, vill samla ihop gammalt och nyskivet men den behövs ändras lite. Det blir en helt ny text faktiskt. När jag låter det stadiga och lugna möta det fladdrande sköra. Det smärtar ännu bättre då. Fjärilen behöver tyglas för att kunna flygga högre. Det blir lite mer hmmm, Bergman.

Vi vill känna igen oss i hjärtesorger och tryckta dikter. Vi läser för att känna smärtan bakom bröstet. För att mysa och rulla runt i skiten vi avskyr. Vi vill åt den känsla som angör brygga mellan hel och brista. Ingen Svenskalektion vill vi ha! Inga rödpennor eller språkfascister! Vi vill känna och läsa. Se och lära! Känna hela världen ut på fingerspetsen! Stiga som en nyckelpiga!

Hoppas texten kommer med ända fram tills tryck. Sånt vet man aldrig. Det är lång väg kvar dit.