Gammal och dum

Jag ska försöka strata upp mitt kulturprojekt i Hagfors nu. Ett långt arbete som kommer bli super kul när det väl kommer igång. Det är lite läskigt nu, stora känslor och stora idéer som ska sammanfattas och ta sig någonstans.

 

Det jag blir trött på är en massa äldre människor som inte kan mötas, inte få allt att stråla samman för ungdomarnas skull utan sätter sin personliga agenda framför ungdomars välmående. Jaa avskyr sånt! Avskyr när vuxnas jävla dumhet ställer sig i vägen för de ungas rätt att vara, vuxna ska finnas där som stöttepelare, dörröppnare. Beredda att ständigt själva lära sig något av de unga.

 

Vi har så mycket att uträtta tillsammans. Så ofantligt långt vi kan ta oss hand i hand, om vi bara väljer att tona ner språket. Tona ner vårt ego, ser helheten. Inte det punkterade, det raka.