stolt och närvarande

Idag är en dag mellan två dagar. En typisk brygga mellan allt. Jag mår riktigt fint, allt känns liksom i rätt riktning. Livet blir allt jag tänker och känner. Det finns inga andra svar, inga andra frågor. Just nu är redan ett minne blott och resten av mitt liv börjar just idag. Örebro är idag fullt av människor som medelålders, ömsom hukar och stolt går iväg i sin liv.

Jag är så stolt över vem jag är, för allt jag gjort och allt jag inte gjort och inte kommer göra. Är så glad över mitt pussel, mina bitar jag tillsammans med mina vänner, min familj och älskling lägger. Jag är så stolt över bitarna, svarta som ljusa. Så glad över att se dem spilas ut och formas till något. Se dem flygga ihop och skapa stunder som stilla vaggar allt intill framtidens yta. Så stolt är vad jag är över att finnas till. Att vara en människa, ett spelkort bland så många andra. Bläddrade och tappade, utspillda i det stora spelets namn. Ensam och gemensam på en och samma gång. Nästan som om vi blivit blandade av en högre makt….