Telia felar inte längre

Nu har allt fixat sig med mitt bredband och jag är uppe i bloggsadeln igen. Idag har vi kört Under Stjärnorna i Molkom och jag är sådär nöjd. Jag gjorde riktigt bra ifrån mig men det kändes som om det hamnade lite snett hos publiken även om jag såg att många tog in det och ni som gjorde det och sen även köpte film lyfter jag på kepsen och tackar.

Varför ska konstnärer var så misstänksamma mot varandra? Varför ska vi som borde lära och lyssna på varandra alltid hugga varandra i ryggen. Varför är vi alltid så rädda om vårt eget synsätt att vi aldrig kan ta in andras? Vi hukar oss i skyttegravar och ser våra jämlikar som betongsuggor i vår väg. Vi hatar när andra lyckas och vi får stå tillbaks ett tag till, vi är så rädda för att verka dåliga på det vi gör att vi aldrig vågar säga att vi älskar någon annans konstvärk för att det då finns en möjlighet att den personen blir starkare i sin tro och på så sätt enligt oss en bättre konstnär. Vi ska alltid ha ett övertag och ingen annan får någonsin vara bättre än oss. Vi sätter minor under våra konstnärskollegor och gömmer hemliga vapen i vårt beröm. Det är för sorligt….

 

Glöm inte bort min myspace

 

www.myspace.com/ismaelataria

Lämna ett svar